Tidig vår 2019

 

”Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man fortsätta framåt” sagt av Albert Einstein

30 maj 2019: Idag fick vi en extra ledig dag och likaså imorgon, en s k klämdag. Dessa dagar är värdefulla nu när vi går in i sista fasen för att förbereda vår flytt till Toscana. Det praktiska är att vi hyr ut gården fullt möblerad och rustad, bra för båda parter. Lionel och Ariane tar så att säga över vårt liv och in i stallet flyttar fyra nya hästar. Allt är förberett för våra gäster så att deras hästhållning kan fungera bra, vi har använt oss av våra egna kontakter som känns bra. Strax skördar vi första vallen på nya arrendet och staketet sätts upp i juni/juli månad.

Ida Fia och jag har också fått bästa boendet i Toscana, 35 minuter till Pisa, Volterra och San Gimignano. Vi skall bo på gården La Ca Solare i den fina lägenheten som kallas Lampone. Två stora sovrum med egna badrum, ett vardagsrum/kök, egen ingång och egen vrå i trädgården. Familjen som äger gården var från början så engagerad och välkomnande – en god känsla. Där vill jag gärna arbeta, jag tar med mig arbetskläder och bra arbetsskor. Syftet för mig med sju månaders ledighet är just att jag vill vara ute och röra på mig, och inte vara så stillasittande som idag på arbetet. Jag vill få tid att motionera och äta bra. Bästa platsen bör vara Toscana tycker jag. Emellanåt måste jag ju skriva förstås och läsa italienska. Det skall bli så gott med miljöombytet och äntligen få ta sig an nya utmaningar i livet. Jag ser detta som en satsning för bättre hälsa och livskvalitet. När vi dessutom överlämnar gården med största förtroende till Lionel och Ariane känns det så bra. Dessutom visar det sig att familjen har hästar på La Ca Solare – det var en överraskning. Inte nog med det – runt knuten, bara några kilometer från gården där vi skall bo – ligger Azienda Agricola Alterreno. Vi som har haft hästar i dryga 25 år kan ju inte riktigt släppa taget. Likaså bor vi bara en halvtimme från Fattoria Voltrona, där Linnea Sabel har sina islandshästar. En toppenfin gård! 

 

 

I dagarna är det ett år sedan vi förberedde för försäljning och fotograferingar gjordes. Fina bilder. 

 

 

Vi kör söderut den 3 augusti och med hundarna i bagaget. De har alla, Siri, Signe & Isak, fått sina hundpass och vaccinationer. Det är ca 180 mil och vi tar det nog på tre resdagar, för hundarnas skull. Vi passar på att se lite fina ställen på vägen ned. Förhoppningen är att vi anländer till La Ca Solare den 5 augusti. 

 

 

En månads semester tar vi och gör utflykter i Italien. I september sparkar Ida Fia igång sitt företag igen och jag börjar mina studier i italienska språket. I början av oktober ansluter jag till arkitektskolans studieresa i Rom, där 65 studenter med lärare går sina promenader. Jag hankar på där och kanske också Ida Fia om det går bra med hundarna. Tänk att få vara med detta gäng och en sådan professionell guidning. I mitten av oktober kommer ett gäng kära vänner på besök och då blir det spännande utflykter. 

 

Gladaste Påsk! Fredag den 19 april

Jag vill adoptera dessa två unga som jag idag skrivit hyreskontrakt med. En ung glad fransman, Lionel med sin bästa vän Ariane från Tyskland. De har båda förälskat sig i Trillabakka Gård och det passar dem bra att prova på att bo här, med siktet på ett framtida köp våren 2020 om känslan blir bra för oss alla. 

De har islandshästar precis som vi och till det en liten shetlandsponny i sällskap med Arianes stora häst från Tyskland. Trillbakka Gård, en skånsk gård från 1700-talet, blir väldigt internationell med franska, tyska, engelska och isländska influenser. Med största förtroende lämnar jag gården till dem båda. Eftersom vi nu åker till Italien utan hästar har nya möjligheter öppnat sig, kanske ska man prova olika platser? Vi behöver en paus för att hämta oss och hitta tillbaka till livet och glädjen. Nu får vi raska på. Isak, Siri och Signe följer förstås med. Mycket ska ordnas.

 

 

Idag är det långfredag och härligaste väder. Jag fortsätter projekten med kullerstensgården (stenor) och färdigställer den fina uppställningsplatsen som blev klar i måndags. Sen bär det iväg till Österlen och besök på Brösarpsgården som har gårdsvisning. I vår familj har alltid påsken varit speciell. Anders, barnens far, var alltid lika taggad som jag – för att våren äntligen var här. Han hämtade sina vinterförvarade blomsterlökar och förberedde för trädgården. På Ola Hans Gård renoverades en fin skånsk allmogeträdgård så det fanns mycket trädgårdsarbete. Vissa år blev det också äggpickning i Skillinge, där Anders gamla mormor Gerda bodde på Båtbyggarsträddet. Karl Axel, farfar till barnen, mådde som bäst när han fick vara i Skillinge och vi kom på besök. Vår son Axel (då fyra år) gjorde stor succé ett år på pickningen i Skillinge då han slog ut många motståndare en efter en. Tack och lov för alla filmer vi har sparat från ett tidigare liv. Kvar är endast en liten spillra av denna familj och vi får hitta nya former för livet. Österlen är självklart till påsk. Jag går mot min tjänstledighet och arbetar bara drygt tre månader till, sen ligger ett oskrivet blad framför mig. Jag lämnar min trygga tillvaro och får tid för egna processer och skapande. Intensivkurs i italienska ligger på agendan, i Sienna eller Florens. Allt gott denna påsk! 

 

Så mäktiga kronhjortar alldeles in på knuten. Filmen gör dem inte rättvisa. De är i storlek med våra hästar. Fantastiskt fina. Våra hästar är vana och hetsar inte upp sig. Flocken har hängt här hela dagen berättar Ida Fia. Vildsvinen kommer också ibland över vår lilla grusväg. De är inte så ståtliga men de gör väl nytta (?). Hoppas jag. Fredag den 1 februari 2019

 

 

Tavlan som inspirerar och ger så mycket tillbaka. En blå lökväxt lockar fram alla blåa toner i tavlan. De talar till varandra. Mina studenter på Arkitektskolan ser konstigt på mig när jag resonerar om detta – att objekt kan tala till varandra i ett fysiskt rum. På samma sätt kan en färg tala till en annan – när de uppehåller sig i samma rum. På Trillabakka kan de dessutom tala med varandra mellan rummen, då rummen ligger på rad, enligt gammal skånsk byggnadstradition. Jag erkänner villigt att jag är galen – det är en bra känsla. Det gör livet mer lustfyllt helt enkelt.

 

 

Våren kan ibland kännas närvarande och det är härligt. Tack och lov för att vi inte befinner oss i oktober månad. Ack vad alla längtar till våren! Vi klär om huset från julefrid och övergår nu till vårkänslan.

 

 

Vårens byggnadsprojekt blir i första hand att byta brädad gavel på logen, mot söder. Då passar vi också på att röja och förstärka det som kan behövas, lägger in ett bärlager. Gunnar, som hade sina ungdjur i logen har haft kullerstenen som underlag och nu vill vi använda det goda utrymmet och det blir mer praktiskt med ett bra underlag. Gjutning kan vänta – lite beroende på användningsområdet. Det är så många projekt jag vill göra men jag måste prioritera. Nu tänker jag att förbereda inför nästa höst, om vi får möjligheten att flytta söderut ett tag. Då behöver gården förberedas för ett ensamliv under höst och vinter. 

 

 

Om det visar sig att ett seriös och duktigt par, kanske med en hund eller två, vill hyra gården under höst och vinter (?) – då kan vi tänka oss att resonera. Hyresavtalet upprättas av advokat – för ordningens skull. Kanske vill man provbo på gården – för ett framtida köp? Stall och hagar ingår dock ej. Den delen vår helt enkelt vila och vänta in en framtida försäljning. För det blir det nog ändå. Vi vill ju gå vidare och göra andra saker i livet. Min pension ligger inom räckhåll och plötsligt är jag där.